I need a miracle
Delade känslor kring att gå tillbaka till jobbet idag efter min sjukskrivning, har packat ner alla tabletterna och ska linda foten för att jag är inte ens 50% bra i den ännu. Det är nog dock på tiden att jobba så att jag inte sitter hemma hela dagarna, även fast det var för att foten skulle bli bättre.
Vi får se hur länge jag orkar med detta idag, är inte pepp någonstans och min uppsägning går ut den 23:e. Dags för något nytt kanske?
Jag är lycklig..
Blev en förlängning igår av mitt pass som skulle ha slutat 14 till 17. Just nu tar jag alla tider som jag kan få, vilket medför till att jag mestadels åker bara fram och tillbaka till jobbet. Nu blir det även tre dagar med 11-20 pass för att sen på söndag förhoppningsvis få besök av mamma.
Det är nu jag vill sitta i baren, i Turkiet. Dricka en efes och bara njuta av värmen. Jag får vänta tills i vår, de har 20 grader visserligen nu men det regnar konstant enligt vissa. Och jag som inte tycker om regn ska nog inte ge mig in på det där.
"Du är min ängel på jorden"
Time for workmode
Hur som helst ryktas det om att det är I som kör idag, hon är grym! Kanske för att jag lärde upp henne ;-)
Men vi siktar mot en underbar dag och förhoppningsvis så är alla gäster positiva trots snön!
Förvirrande känsla
Har nu jobbat några 11-20 och 11-14 pass och ska snart iväg för ytterligare ett 10-14 pass, därefter har jag körskola 14.40-15.40, det kör ihop sig. Det vet jag, ska lösa det.
Hur lycklig jag än är som är tillbaka och jobbar med det som har blivit en stor del av mitt liv, hur mycket jag än uppskattar att vara tillbaka i "familjen" så är det något som ligger och gror. Jag vet inte vad jag vill, känner mig malplacerad och än så länge har jag inte börjat köra skift, det kommer i december. Det är då det gäller men har jag styrkan att förändra mig till att vara den ledaren som jag vet att jag kan vara?
Hur gör man när man inte har någon lösning?
Förvirrande känslor
Allt kändes som jag var malplacerad fram tills att flera för mig okända människor kom fram och frågade "Är det du som är den omtalade Sara?". En sade tillochmed att jag var hans förebild även fast han aldrig hade träffat mig innan. Det gav mig viljan att försöka. Jag gjorde ett bra jobb innan allt strulade till sig och jag vet att det kan bli grymt igen.
Det är dags för krigaren att komma fram
Lyckan varar
När jag sprang ut ur byggnaden med mössan på huvudet och skrek av lycka inför alla släktingar och vänner så hade jag ingen aning om vem jag var eller vad jag ville i livet. Och när jag tog steget ut på arbetsmarknaden under hösten hade jag fortfarande inte kommit någonstans i mitt tänkande. Sakta men säkert började alla pusselbitar läggas på plats, utvecklingen skedde både på personligt och på ett yrkesmässigt plan.
Varenda morgon påväg in till jobbet så var jag lycklig, jag hade ett leende på läpparna hela dagarna och krigaren var hela tiden framme. Jag ville lyckas, jag ville fortsätta, jag ville bli grym. Jag lyckades, jag utvecklades, jag blev grym men priset var alldeles för stort.
Jag lämnade med sorg i mitt hjärta efter 1½ år, jag hade fått nog i både hjärta och hjärna. Och en del av anledningarna var överfall, hot och kränkingar. När jag lämnade hade jag två polisanmälningar i handen som jag var påväg till att lämna in. Mitt hjärta var svart och jag hade ingen aning på hur länge jag inte hade varit lycklig eller känt lycka.
Jag lämnade det som hade gett mig så mycket för att det drog ner mig i skiten, det var inte värt det. Och dessa månader ifrån allting har gett mig perspektiv.
Vissa dagar har jag suttit med ett nummer i handen hela dagarna och velat ringa för att komma tillbaka, vissa dagar har jag brutit ihop totalt och inte fått i mig något att äta, vissa dagar har jag gråtit hela dagarna och vissa dagar har jag känt lättnad att vara borta ifrån allt.
Vissa sade att jag övergav och jag har inte varit ärlig mot någon tidigare om varför jag valde att lämna. Men beslutet var mitt, jag stod på bergskanten och var en mm från att ramla över. Jag gjorde det för mig skull.
Jag är starkare nu, redo för att kriga men den här gången lämnar jag hjärtat utanför.
Välkommen underbara fredag
Jag har slut på frukost, så fick bli juice med lingon och tranbär så jag får i mig något innan jag börjar jobbdagen som slutar senast vid 14 idag. Efter jobbet ska jag bege mig in till Stockholm, träffa mamma och handla lite på NK.
Vi får väl se hur dagen blir men jag är redo för att fucka up om någon försöker.
Jag saknar dig
