< Till bloggens startsida

28 december 2011

Jag har ingen lust att blogga, väntar på att morbror ska komma förbi innan jag ska till jobbet.

Jag känner mig osäker och hopplös.

25 december 2011

Över tre dagar sen jag bloggade och det får fortsätta på det spåret, jag har verkligen ingen ork och mår halvdant. Försöker fokusera på att finaste kommer på torsdag men det känns som en väldigt lång tid framtills dess.

Så fuck detta så ska jag fortsätta spela Sim Tower.


22 december 2011

Och jag har ingen röst kvar insåg jag när mamma ringde precis. Jag har väl hostat sönder den också. Ska bege mig mot Märsta om tio minuter för att hämta mamma och handla på coop, känner för att jag behöver något i magen trots att jag inte är hungrig.

Finaste lämnade mig precis hemma för att gå ut och dricka öl, inte ett dugg avis. :(


21 december 2011

Ska bege mig mot jobbet om tjugo minuter och har varit redo i snart en kvart. Kanske hade varit värt att lägga till de minutrarna till min redan 10 h sömn? Trött är jag i varje fall inte!

På sjukfronten känns det lite bättre, börjat få hosta dessvärre vilket inte är en bra kombo när jag ska jobba men jag får försöka överleva. I need the cash.

Har verkligen ingen lust för att blogga för tillfället, jag saknar min finaste så mycket så att det gör ont. Vi är inte bra på det här med distans..

19 december 2011

Och jag måste ha universums finaste pojkvän.

Patric, jag saknar dig så pass mycket så att inga ord i hela världens språk kan beskriva känslan.
Du är den.

18 december 2011

Som sagt, hemma i Stockholm igen efter en långhelg med finaste!

Allt började med att jag i torsdags fick för mig att han kunde impuls åka hit eftersom jag inte ville sova ensam i mammas hus. Jag trodde aldrig att han skulle nappa på idén men finaste var inte sen med att boka biljett och kasta sig på tåget till Stockholm. Så när jag väl slutade vid 20 så åkte jag in till Stockholm central för att möta upp honom. Som jag hade saknat honom efter bara..eh? fyra dagar? Det är helt sinnes. Vi åkte i varje fall ut till mammas hus och släppte ut hennes katt (stort misstag då han inte kom hem på x antal timmar men finaste hjälpte mig leta).

Under fredagsmorgonen så blev det nudelätning som jag inte har ätit på galet länge, sen begav vi oss in till Solna för att möta upp min bror, gå runt och titta på lite julklappar för att därefter bege oss till Kista gallerian för att titta på spel och äta gyros (Mmmhm!). Vid 19 gick vårt tåg med destination Göteborg, som jag hade längtat efter att få komma dit igen. Och jag slapp sitta på tåget ensam! Kändes som vi båda var extremt sega på fredagen och jag hade en början till pms som högg i magen hela tiden..

Lördagen var nog den bästa dagen någonsin som jag har haft, vi gjorde i princip INGENTING. Vi hade planer på att åka in till stan och titta i affärer men det slutade med att vi gick till affären, köpte mängder med godis och beställde hem pizza. Sen låg vi i soffan och tittade på film: Resident Evil, Madagaskar 2 och En djävulsk romans. Väldig blandning blev det där men jag förstår verkligen varför jag har fallit för finaste: Han klagar inte på min filmsmak, han tittar tillochmed på dubbad barnfilm med mig. Kan han bli underbarare?!

Och som alla andra gånger så kommer söndagen med stormsteg, dagen det är dags för någon av oss att åka hem och denna gången var det min tur. Jag vaknade vid 10 av alarmet, sen låg jag en väldigt lång stund brevid finaste. Lyssnade på när han andades, låg och höll om honom och försökte förstå att han verkligen är min. Därefter blev det till att åka in till stan, äta på BK, titta på julklappar och försöka tränga bort att vi går och väntar på att skiljas åt igen. Sen vid 16.30 gick mitt tåg mot Stockholm. Det blir verkligen svårare och svårare att lämna honom, mitt hjärta skriker varje gång vi skiljs åt. Det är inte såhär jag vill ha det. Jag som brukar vara känslokall gick ombord tåget med tårar i ögonen.

Kom till Stockholm, missade tåget hem, blev hämtad av mamma i snön.




Varenda gång blir svårare, jag vet inte hur många gånger till det krävs för att hela jag ska bryta ihop. Jag försöker se det positiva vid själva avskedet, för att trycka bort allt det jobbiga. Men inom mig känns det som hjärtat slås sönder i miljoner bitar just i det ögonblicket när sista kyssen är förbi, sista orden är sagda och någon av oss tar steget upp på tåget. Det är inte såhär det ska vara! Samtidigt är jag oerhört tacksam att jag träffade finaste igen, han har verkligen vänt hela min jord upp och ner totalt igen.


Jag måste ha världens finaste, omtänksammaste och underbaraste pojkvän. Han har ett underbart hjärta och i efterhand känns det ganska självklart att jag valde att ge mig in i ett liv tillsammans med honom igen.

Jag älskar att du bryr dig för mycket, även att du säger vad du tycker och tänker. Jag kanske inte alltid säger tillbaka något eller ger dig svar men sanningen är den att vissa saker du säger gör mig helt magiskt ordlös, det enda jag får ut till svar är ett leende. Känslan som infinner sig när du är i närheten är svår att beskriva, du ger mig en trygghet i både oss, i dig och mig själv.

Och du frågar mig varför just du?


Du får mig att må helt underbart även fast allt runt omkring mig är kaos, du får mig att le med bara en blick, du kompletterar mig på alla sätt, dina ögon gör mig så svag ibland att jag tappar alla ord, din omtänksamhet och att du visar att du bryr dig om mig. Att du visar den kärleken som du har inom dig, både med ord och handling. När du tar min hand i din blir jag alldeles varm inombords. Jag har alltid varit svag för ditt utseende: Jag älskar dina ögon, dina armar, ditt hår. Jag kan fortsätta i all evighet. Du får mig att må bra, du får mig att känna mig trygg, du får mig att vilja ha en framtid med dig.


Jag längtar efter dig!

-

Tillbaka i Stockholm, tillbaka till ensamheten och tillbaka till vardagen.

Har verkligen ingen lust att skriva något för tillfället, ska ta och dricka upp mitt te, duscha och lägga mig i sängen och sen KANSKE det kommer något inlägg.


15 december 2011

Min rutin är ganska stabil under dagarna som jag arbetar, kolla finaste blogg (även fast han är kass på att uppdatera), duscha, ibland sminka mig och sen äta frukost. Jag brukar vara helt klar på tjugo minuter, vilket är galet eftersom jag tydligen är tjej och vi ska ta tid på oss? Men jag prioriterar faktiskt sömnen för tillfället.

Imorgon ska bror flexa lite så ska vi in till city och titta på lite saker eller om det blir Solna. Vi får se hur det blir. Sen hade jag verkligen velat åka ner till finaste på kvällen men vi får se hur det blir med den saken. Jag måste vara realistisk också, även fast det är svårt när jag bara vill ha honom nära mig.

Så trött, så trött, så TRÖTT. :'(

13 december

Och så har även luciadagen kommit och gått, nästan obemärkt. Inga lussebullar och inga pepparkakor alls men så får det väl vara ibland. Arlanda hade i varje fall ordnat med ett luciatåg genom alla terminaler och Sky, det gjorde gästerna glada om inte annat.

Hade en underbar liten parvel på jobbet, han gjorde hela min dag. Han log stort så fort jag tittade på honom, även lärt mig hur man fixar barnmat i micro, känns som det är det enda jag har gjort idag?

Annars rullar dagarna på, dag 3 av 4 i veckan imorgon. Ska även passa på att skicka iväg en sak till finaste imorgon innan jobbet, kan han behöva som är sjuk och allt.

Och jag saknar dig mer än ord kan beskriva.

12 december 2011

Ännu en måndag morgon och jag sitter här framför tvn och äter frukost. Är i princip helt klar, gick upp vid tjugo i åtta och hade bara frukosten kvar vid åtta, så jag känner i princip ingen stress.

Och dagarna rullar på, snart blir det även en vecka som har gått sen du kom hit. Allt känns bara rörigt och jag vet inte vart jag ska ta vägen, allt jag vill är att du ska vara nära mig. Whatever it takes.

Inte på humör för att blogga, äta eller någonting så dags att strunta i detta och åka mot Märsta.


10 december 2011

Nu har det gått några dagar sen jag skrev och anledningarna har väl varit följande att jag var extremt trött och less på det mesta i veckan. Dock så beslutade min finaste att han ville besöka mig så sagt och gjort! Mötte upp honom i torsdags vid centralen och sen har dagarna rullat på, timmarna har gått extremt snabbt och det tror jag även att han tycker.

Vi har ändå hunnit med en hel del:

Jag tog honom till Märsta (igen!)
Vi har besökt min lägenhet tillsammans
Vi har besökt mammas hus
Han har fått träffa mina bebisar
Han har ätit middag med mamma.
Vi har haft vårat eget fredagsmys
Vi har druckit en del öl!
Vi har tittat på Smurfarna i 3D med svenskt tal!

Jobbigaste är ändå att lämna honom vid tåget, skulle aldrig klara av att vända mig tillbaka när jag ser honom gå. Mitt hjärta brister i varje fall när jag vet att det kommer dröja ett tag innan vi ses igen. Hade jag inte fokuserat på att vi snart är tillsammans igen och att han ska få vara med sin familj lite mer så hade inte mina ögon varit så torra som de var.

Han har verkligen vänt min värld upp och ner, det finns inte ord för hur mycket han betyder för mig.

30 november 2011

5 december 2011

Jag orkar egentligen inte uppdatera och har egentligen inte ens tid! Mami skickade sms nyss om att det är flera olyckor i Märsta så jag kommer ha problem att ta mig till jobbet. Well, dags att folk börjar inse att det är HALT när det är blank is? Fast, vi slirade en hel del imorse när jag körde mami till jobbet, det är ju lite kul!

Nej, dags att dricka upp och sätta upp håret, sen iväg! Har lite ärenden i Märsta innan jobbet som jag förhoppningsvis hinner med.

Och känslan av att sakna dig växer större för varje minut.

-

Ännu en riktig skitdag, kan bero på att jag inte sov mycket inatt av diverse anledningar, är fortfarande besviken och småsur.

Ska väl snart slänga i mig min sista låda kinamat, duscha och sen bege mig mot Märsta. Något måste jag göra, kan inte vara här ute längre. Får panik snart, klättrar på väggarna.

Så fuck it, det är inte såhär jag vill ha mitt liv.



-

Att saker och ting kan ändra sig mycket på bara ett år. För ett år sen var jag ute nästintill varenda kväll efter att vi hade slutat jobba i city, vi körde AW, krogrundor, ramlade in på nattklubbar och lekte kungar i Stockholm. Vi drack åtskilliga mängder alkohol, en massa tequila och en hel del ren vodka.

Jag kan bara tacka mig själv att jag inte har en enda minneslucka från mina kvällar, vilket är märkligt då de mängderna alkohol borde däcka en människa totalt.

Fick impuls en kväll då jag hade bestämt mig att ta det lugnt. Innan klockan var 21 ramlade jag in i chefens lägenhet i en förort till Stockholm och mötte upp mina andra kollegor, jag låg efter alla andra så det blev dags att halsa vodka. Jag är inte den som är den, så några öl blev det att skölja ner all sprit som åkte ner. Hamnade med underbara N inne i badkaret, vi satt där med varsin flaska och rökte.

Kvällen avslutades på Stureplan som så många andra kvällar, ett under att jag klarade av att stå upp. Ett under att ingenting har hänt med mig de gångerna som jag har varit ute.

Visst, jag har hamnat i slagsmål. Jag har fått drinkar hällda över mig, jag har blivit spottad/fimpad på, jag har blivit förföljd/tafsad på, jag har slagits, jag har gråtit och jag har varit väldigt nära flera gånger att råka ut för mängder av hemskheter men det har alltid varit jag som har klarat mig undan.

En del av mig vill fortsätta i samma oansvarsfulla sätt, jag vill dränka mina sorger, jag vill vara kung och styra och ställa igen. När alla andra fortsätter i samma spår så är det svårt att bryta men att inse att det är enda rätta vägen att lämna det livet bakom sig är än idag tillräckligt svårt. Jag vill något mer i mitt liv än att bara vara ute och "ränna" hela kvällarna.

Jag vill inte vara orolig för att jag inte kommer hem på morgonen. Det finns så mycket mer för mig att hämta här.

Men, det gör lite påverkan i hjärtat när jag ser att alla fortsätter i samma takt som kungar.

2 december 2011

Det ska faktiskt bli en tidig kväll idag, vet inte varför men jag är så sjukt trött. Har sovit tillräckligt under dagen så borde egentligen inte kunna lägga mig tidigt men det får bli så, sen har jag inget annat vettigt att göra. Finns ingenting att göra här ute förutom att titta på tv / ha igång datorn, spyr på detta snart om jag ska vara ärlig. Jag är trött på det här. Jag vill ha mina krogkvällar då jag knappt kan släpa mig hem, slänga mig i sängen med ett trött huvud. Men nä, här blir det ingen alkohol eftersom jag alltid ska vara standby för att kunna köra, helvete.

Känns inte som någon lyssnar på mig heller, kanske beror på att jag har en riktigt pissig dag idag. Vet inte vad det är med mig, fast iofs vaknade jag på fel sida iom att jag var fruktansvärt illamående imorse när jag gick upp för att köra mamma sen lyckades jag lyckligtvis somna om och mådde bättre när jag väl vaknade. Det är även dagar som denna som jag känner mig helt osocial och helt av allt bara vill ligga i min egna säng och spela ps3 hela dagen/kvällen med avstängd mobil.

Funderar på att flytta hem tidigare än beräknat, kommer visserligen inte ha något badrum MEN då får jag gå till tvättstugan. Vet inte hur länge jag kommer orka gå upp så tidigt jag gör varenda dag, sen vill jag vara lite ensam men vi får väl se hur det blir.

Nåväl, var förbi Väsby centrum idag på eftermiddagen för att dels hämta min klocka som har varit inne på reparation en bra tid, sen oktober om vi ska vara sådana. Sen blev det att köpa med mig kinamat hem, orkade verkligen inte laga något mat idag. Kändes inte heller kul att gå i butikerna i centrum, då jag inte vet hur mycket av mina sparade pengar som ryker nu iom badrummet, kommer garanterat inte ha någon buffert kvar att använda vilket leder till att jag måste spara ihop till ännu en, annars går det inte.


Ska ta och lägga mig i sängen, läsa ur min bok "flickvännen" om inte annat. Handlar om en tjej som blir tillsammans med en kriminell kille och deras vardag. Skrämmande tanke.

Imorgon är det jag som går upp tidigt och beger mig mot Uppsala på hemliga äventyr.


Så chacha på denna pissiga dag!



-

Det slog mig igår när mamma och jag började om tiden som gick under min och finastes första tid tillsammans och tiden emellan framtills idag. Hon trodde bestämt att det bara har gått 3 år men det är längre än så, snart är det fem år sedan som han kom till centralen med hans everest jacka på, sportbagen över axlarna och det var så galet nervöst men samtidigt helt underbart att få se honom framför mig. Så många timmar vi hade suttit i ventrilo/cam/spelat och allt annat.


Det slog mig att jag träffade min kusin för första gången på åratal under den våren, vi satt och diskuterade och hamnade självklart på finaste. Hon förklarade hur det hade varit när hon hade träffat sin gbgare och jag minns alla hennes råd exakt. Det jag minns var också att jag svarade på hennes fråga "Vad känner du för honom?" med "Det är något speciellt med honom, jag kan inte släppa det ur tankarna. Det skulle inte förvåna mig alls om det är han som blir min man i framtiden".

Det gjorde ont i hela mitt hjärta när jag träffade henne för 1½ år sedan och hon ställde frågan "Hur är det med "P"?". Hon såg att det smärtade i mina ögon när jag svarade ärligt att det gick i kras, att han har någon ny och att han verkar lycklig. Hon frågade om jag var lycklig men hon fick svaret att jag inte har funnit lyckan ännu. Hon förvånade mig med en mening innan vi skiljdes åt "Det kommer att lösa sig, ge inte upp hoppet".


Om jag ändå visste då vad jag vet idag. Att jag står här idag med finaste tillbaka i mitt liv och jag har aldrig känt denna rena lycka i mitt liv. Visst, minnena har haft en stor del i allt och det kommer ta tid att lägga allt bakom sig men samtidigt förde det något bra med sig. Vi har mognat och vi vet båda vad vi vill.

Sen att jag avskyr det här avståndet som är emellan oss, det gör jag minst sagt. Jag avskyr att vakna upp ensam, jag avskyr att hantera vardagen ensam men alla saker har sin tid.


Jag pratade precis med bror och det blir en middag ute innan mötet, jag känner för att äta "riktig!" kebab som tydligen inte fanns i Göteborg när jag var där senast. ;)

Ojoj! Nu har finaste ringt, kanske dags att ringa upp honom en liten stund för att sedan fixa i ordning mig? Låter som en bra idé.




-

Nu har jag precis vaknat igen efter en två timmars sömn men jag känner mig fortfarande lika trött och har samma huvudvärk som tidigare. Nu ska jag dock ta tag i mitt liv, ska ta värktabletter och sen gå in i duschen.

Ikväll väntar möte med HSB och Husby, kan bli spännande. Ska försöka ta med bror och äta något innan mötet i varje fall.

Jag saknar dig finaste!

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus