< Till bloggens startsida

håll tummarna

Har varit ledig igår och idag, kändes riktigt bra trots att det har varit sjukt kul att jobba varenda dag. I slutändan blir det värt det då jag behöver pengarna så rejält för tillfället.

Imorgon börjar allvaret, mitt första skift på fem månader, hej och hå!

Morgontrött

Inatt verkade det som att den som skrek högst vann, totalt ohållbart, blir galen. När de väl hade tystnat så började Dixzi's skrik. Jag vet att det är jobbigt för henne men ännu jobbigare för mig som knappt får någon sömn. Lutar mot att jag ska springa in på ica innan jag tar tåget till jobbet för att köpa energidryck så jag orkar passet.

 

Jag tog natt nyårs passet, ska ändå inte göra något. Hellre att jag är ledig runt jul då min bror är hemma, vill spendera lite tid med honom i varje fall. Nu måste jag dock fokusera på att dra in cash, inte shoppat sen augusti, behöver tjocktröjor osv.

Nästa planerade ledighet är kring jul mao, nu kör vi!

 

 

Sitter och äter satsurmas och dricker svartvinbärs té.


Mycket just nu

Mina underbara grannar dampar sönder och jag ska upp om några timmar igen. Kom nyss hem ifrån ett 11 h pass, blev förlängt.
Har tvättstuga klockan 7 imorgon till 11 och sen jobb 11-20, krockar tiderna? Ja, som vanligt. ;)

Jag är lycklig..

 

Blev en förlängning igår av mitt pass som skulle ha slutat 14 till 17. Just nu tar jag alla tider som jag kan få, vilket medför till att jag mestadels åker bara fram och tillbaka till jobbet. Nu blir det även tre dagar med 11-20 pass för att sen på söndag förhoppningsvis få besök av mamma.

 

Det är nu jag vill sitta i baren, i Turkiet. Dricka en efes och bara njuta av värmen. Jag får vänta tills i vår, de har 20 grader visserligen nu men det regnar konstant enligt vissa. Och jag som inte tycker om regn ska nog inte ge mig in på det där.

"Du är min ängel på jorden"

 


Time for workmode

Sitter vid mitt köksbord och dricker jordgubbsté, det är väl meningen att jag ska börja röra mig mot jobbet om en 25 minuter men just idag ser det inte så inbjudande ut att gå utanför dörren. Det snöar och tydligen ska det bli värre än detta. Jobbar ett tre timmars pass (helt värdelöst) och därefter ska jag försöka ta mig in till Odenplan och hämta mina diplom och ta en kaffe (som jag har lovat). Det är upp till vädret om jag vågar ta mig in till Odenplan eller om jag åker hem istället.

Hur som helst ryktas det om att det är I som kör idag, hon är grym! Kanske för att jag lärde upp henne ;-)
Men vi siktar mot en underbar dag och förhoppningsvis så är alla gäster positiva trots snön!


Ensamheten kommer och går..

 

Ibland känner jag mig enormt ensam

 

 

 


Snö varning i Stockholm

Igår hade jag körlektion igen, i snöfallet, som vanligt när jag ska köra så började det snöa en halvtimme innan. Det gick kanon, fick två motorstopp för att vi fick sladd på bilen i uppförsbacke, det var nästan bara is. Vi körde Odensala vägen och jag fick köra rätt snabbt på alla landsvägar runt Odensala, det var kul. Det gick även grymt när jag fick möte flera ggr. Det rullade på och jag satte perfekta svängar och stopp.

I eftermiddag har jag en till lektion, nu ska vi bege oss upp till Valsta och testa att köra bland mer bilar osv. Dock är det snö varning i Stockholms området i eftermiddag, känns sådär men jag borde vara van nu?

Angående hela situationen så har jag accepterat att du har gått vidare, det kändes inte ens när jag fick reda på det. Jag visste att du hade henne redan innan vi gick skilda vägar. Jag bad dig att bara säga sanningen och vara ärlig och inte ens den var jag värd enligt dig. Jag hoppas bara att du kan stå för dina känslor som du har för henne och att du är ärlig mot henne, hon förtjänar det.

Jag vet att i slutändan kommer jag att hitta någon som är värd att älska, jag har inte bråttom alls. Du förlorade en människa som värdesatte dig enormt mycket och som ville ha en framtid med dig. Hoppas att det var värt det.

Just nu uppskattar jag alla dagar, då jag blir väckt runt 5 på morgonen för att prata med en fantastisk person. Men han är inget framtida man material. :>

Förvirrande känsla

Har nu jobbat några 11-20 och 11-14 pass och ska snart iväg för ytterligare ett 10-14 pass, därefter har jag körskola 14.40-15.40, det kör ihop sig. Det vet jag, ska lösa det.

 

Hur lycklig jag än är som är tillbaka och jobbar med det som har blivit en stor del av mitt liv, hur mycket jag än uppskattar att vara tillbaka i "familjen" så är det något som ligger och gror. Jag vet inte vad jag vill, känner mig malplacerad och än så länge har jag inte börjat köra skift, det kommer i december. Det är då det gäller men har jag styrkan att förändra mig till att vara den ledaren som jag vet att jag kan vara?

Hur gör man när man inte har någon lösning?

 

 


Förvirrande känslor

Det var en skum känsla att träffa alla igen, vissa hade jag inte sett på massa månader och vissa lärde jag känna för första gången igår.

Allt kändes som jag var malplacerad fram tills att flera för mig okända människor kom fram och frågade "Är det du som är den omtalade Sara?". En sade tillochmed att jag var hans förebild även fast han aldrig hade träffat mig innan. Det gav mig viljan att försöka. Jag gjorde ett bra jobb innan allt strulade till sig och jag vet att det kan bli grymt igen.

Det är dags för krigaren att komma fram



Lyckan varar

Ren lycka och ren självkänsla

När jag sprang ut ur byggnaden med mössan på huvudet och skrek av lycka inför alla släktingar och vänner så hade jag ingen aning om vem jag var eller vad jag ville i livet. Och när jag tog steget ut på arbetsmarknaden under hösten hade jag fortfarande inte kommit någonstans i mitt tänkande. Sakta men säkert började alla pusselbitar läggas på plats, utvecklingen skedde både på personligt och på ett yrkesmässigt plan.


Varenda morgon påväg in till jobbet så var jag lycklig, jag hade ett leende på läpparna hela dagarna och krigaren var hela tiden framme. Jag ville lyckas, jag ville fortsätta, jag ville bli grym. Jag lyckades, jag utvecklades, jag blev grym men priset var alldeles för stort.


Jag lämnade med sorg i mitt hjärta efter 1½ år, jag hade fått nog i både hjärta och hjärna. Och en del av anledningarna var överfall, hot och kränkingar. När jag lämnade hade jag två polisanmälningar i handen som jag var påväg till att lämna in. Mitt hjärta var svart och jag hade ingen aning på hur länge jag inte hade varit lycklig eller känt lycka.

Jag lämnade det som hade gett mig så mycket för att det drog ner mig i skiten, det var inte värt det. Och dessa månader ifrån allting har gett mig perspektiv.


Vissa dagar har jag suttit med ett nummer i handen hela dagarna och velat ringa för att komma tillbaka, vissa dagar har jag brutit ihop totalt och inte fått i mig något att äta, vissa dagar har jag gråtit hela dagarna och vissa dagar har jag känt lättnad att vara borta ifrån allt.

Vissa sade att jag övergav och jag har inte varit ärlig mot någon tidigare om varför jag valde att lämna. Men beslutet var mitt, jag stod på bergskanten och var en mm från att ramla över. Jag gjorde det för mig skull.


Jag är starkare nu, redo för att kriga men den här gången lämnar jag hjärtat utanför.


Playing with my mind

I need to be alone, I need someone to just listen

Music is my life


Your friends are fighters

 

Som han kämpar för min skull, som han slåss och krigar för att jag ska lyckas. Får sms titt som tätt med olika erbjudanden och det uppskattas enormt.

I den här situationen så betyder vännerna mest men det märks vilka som sviker och som inte finns där när jag inte har pengar att bjuda alla på saker för. Jag tycker att det är svinigt av dessa men jag har mer att ge än så, klarar ni inte mina motgångar så ska ni inte ha nytta av mina medgångar heller.

Jag är tacksam för personerna som har ställt upp och som har växt i mina ögon, utan att jag har behövt säga något.


Kärlek på andra sidan

 

You are the shine from the stars. Better and more exclusive than the rest.


När hjärtat brister

Jag vet ibland inte vad jag ska säga eller vem jag ska vara. Mitt hjärta har verkligen inte hängt med och finns inte i närheten av var min hjärna är. Även fast allting känns så hopplöst för tillfället så vet jag att allt kommer att ordna sig till det bättre, jag måste bara bestämma mig för vad jag ska göra. Ska jag köra på min dröm eller ska jag testa att köra på en trygg väg?

Lyssnar på Selcuk Sahin & Sezen Aksu.
Underbara artister och det finns så stor betydelse bakom dessa, ingen vet vad som är speciellt men det speciella finns och bär jag med mig dessa så har jag allt jag behöver.



Jag saknar att ligga på "min" säng, ha "dynamite" i mobilen på högsta volym och drömma min bort. Tänkandes på sena nätter, nattliga äventyr och en evig känsla.


Jag kommer att komma tillbaka, förevigt en plats i mitt hjärta.

Gamla bilder väcker minnen

Våren 2007

Kommer ihåg när jag tog den här bilden. P hade precis åkt ifrån Stockholm och av saknaden som blev efteråt så "bodde" jag i hans mössa ett bra tag. Mössan finns kvar och speglar mina gamla dagar. Ibland måste man tänka sig för innan man hanterar saker, jag var ung och dum. Men han betyder fortfarande mycket för mig, för de minnena jag har med honom kan ingen annan ersätta.

 

 


RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus